Enhörnamamma

Kul med variation...

noreply@blogger.com (lillsyster) — Thu, 10 Sep 2009 20:31:00 +0000

Satte mig för att kolla lite sidor på nätet efter barnkläder. Fick väldigt svårt att välja mellan Linus och Lotta eller Nelly.com...

Blir lite småsne och surfar vidare till klassikern H&M

Grannarnas kräftskiva

noreply@blogger.com (lillsyster) — Tue, 08 Sep 2009 17:40:00 +0000

Närmaste grannens son, typ 25 år gammal, hade satt upp en lapp på anslagstavlan om att han skulle ha kräftskiva här nyligen. Sprang förbi festplatsen ett par dagar innan och såg hur han och ett par kompisar höll på att ställa iordning allting.

Jag - Håller ni på att fixa inför kräftskivan?
Han - Ja! Såg du inte lappen?
Jag - Jo, men jag såg ingen inbjudan där! (skrattandes)
Han - Men det är bara att komma! Ni är välkomna!
Jag - (nu lite generad) Njaa, det var inte så jag menade...
Han - Men varför inte? Det kommer folk som är äldre än er på festen!
Jag - mummelmummelmummel.... Tack ändå!

Nog för att han alltid kommer att vara 15 år för mig men det var första gången som han fick mig att känna mig som 65+

Vardag

noreply@blogger.com (lillsyster) — Tue, 18 Aug 2009 05:11:00 +0000

När det är vardag och full fart är det de små detaljerna som avgör hur dagen kommer att bli. När jag gick upp i morse visade det sig att kaffet var slut. Det är INTE synonymt med en bra start på dagen för mig. Efter en skåpstömning hittade jag till slut två kaffesubstitut, Nescafe espresso och Nescafe cappucino.

Espresson var direkt vidrig, två koppar åkte i vasken innan jag insåg att den här smörjan inte gick att blanda ihop till något drickbart. Cappucinon däremot funkar, lika gott som kaffe med mjölk är det inte men fullt drickbar. Nu tänker jag hälla i mig det och hoppas att dagen i övrigt kommer bli något bättre...

Skördetid

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sun, 16 Aug 2009 16:10:00 +0000

På vår tomt har vi en krusbärsbuske, ett körsbärsträd, ett plommonträd och fyra äppelträd. Krusbären brukar ta slut innan de är mogna eftersom barnen verkar älska dem när de är som surast. Körsbären är direkt vidriga innan de är färdiga men samma dag som de mognar så tar fåglarna dem direkt så dom får vi aldrig smaka. När äpplena mognar lovar jag mig själv varje år att jag ska köpa en fruktpress och frysa ner saften. Vi får se hur det blir i år.

Plommonen upptäckte jag idag att de börjar bli mogna. I ett par dagar brukar jag tycka att det är lyx men när de ramlar av snabbare än jag hinner plocka så tröttnar jag snabbt. Vi brukar äta dem som de är tills vi tröttnar, jag gör ett par plommonpajer med valnötter (urgott!) och sedan får resten ligga på marken tills någon (antingen jag eller så mutar jag något av barnen) förbarmar sig och rensar bort dem. Men det är då det, nu är det bara ljuvligt gott med plommon igen :-)

Bonnhåla

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sun, 16 Aug 2009 11:14:00 +0000

Sitter och slöläser Expressen där Leif GW Persson har skrivit en krönika om Stjärnhov. När jag läser ser jag scener ur Änglagård framför mig. En vacker men bortglömd idyll mitt i Sörmland.

Eftersom jag själv är uppvuxen i Gnesta känner jag mycket väl till Stjärnhov och det är mycket troligt att min bild av det samhället inte alls stämmer överens med verkligheten. För mig är och förblir Stjärnhov en riktig håla. De gånger jag i tonåren var i Stjärnhov var det alltid dåligt väder, alla människor höll sig inne och samhället gav redan på den tiden ett dött intryck.

I skolan, som låg i Gnesta, gick barnen från Stjärnhov på samma högstadium som oss från Gnesta, Björnlunda och Laxne och redan på den tiden tyckte man synd om dem som var tvungna att sitta på buss så länge för att komma till och från skolan.

Jag kan tänka mig att Stjärnhov är en riktig idyll för sommargäster, närheten till bad och natur ska man inte underskatta, men att bo där? Att pendla till arbete långt därifrån, ha barnen pendlandes lika långt till skolan? Nej, att handla i Strandhallen som Leif föreslår blir nog det enda jag kan komma att kosta på mig när jag någon gång passerar.

Otursförföljd båt...

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sun, 16 Aug 2009 07:31:00 +0000

Eftersom vi körde sönder båten vi köpte i början av sommaren första helgen vi hade den har vi varit utan båt hela sommaren. I veckan ringde de så äntligen från verkstaden och sa att den var klar, bara att komma och hämta!

För att slippa åka fram och tillbaka till Laxå (ca. 7 timmar t/r med båtsläp) TVÅ gången åkte sambon på fredagskvällen till Statoil i Södertälje och hyrde ett båtsläp. Planen var att åka tidigt på morgonen för att vara på plats i Laxå när de öppnade, lasta över båten på vårat hyrsläp, köra båten till Enhörna, lägga i båten och köra den till vår hemmabrygga och därefter åka och lämna tillbaka släpet. Jouren hade han bytit bort mellan 7 -19 för kunna åka iväg.

Första strulet uppstod när det ringde på jourtelefonen klockan 6. Ok, sambon tog med sig släpet till jobbet för att kunna åka därifrån direkt till Laxå när han var klar. Som vanligt drog jobbet ut på tiden och inte förrens efter klockan 10 kunde han börja rulla mot båtverkstaden. På verkstaden gick allting förvånansvärt smidigt och han kunde komma hem. Ett snabbt stopp här hemma för att hämta upp mig, som skulle köra hem släpet efter iläggandet av båten och så iväg igen. Barnen var så där lagom nöjda över att behöva avbryta leken med sina kompisar men vi räknade iskallt med att det här sista skulle gå fort.

När båten väl låg i sjön skildes vi åt, sambon och barnen skulle ta sig till hemmabryggan och jag körde hem släpet. Väl hemma ringde jag sambon och frågade om jag var tvungen att komma ner till bryggan för att hjälpa till med något eller om jag kunde börja med middagen.

"Nej, du behöver inte komma ner till bryggan, vi är inte där."
"Var är ni då?"
"Vi ligger och flyter i Björkfjärden med soppatorsk och utan ankare."
"Ni gör VAD?"
"Kan du fixa hjälp?"

Se där. Den här båtaffären går från klarhet till klarhet. Det var bara att ta tiggarkepsen i handen och gå till grannarna och be om hjälp. Som tur är har vi snälla grannar och det första paret där det var någon hemma hjälpte oss direkt.

Hjälpbåten.

Till slut var vi i alla fall i hamn allihop, barnen var vrålhungriga och fick äta medans sambon var vrålhungrig och fick skynda in till Södertälje för att lämna tillbaka släpet. Frågan är om vår båttur någon gång kan komma att vända?

Nej jag är inte gravid, jag är bara tjock

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sat, 15 Aug 2009 17:18:00 +0000

Att kommentera folks utseende kan vara en känslig bit. Riktigt känsligt kan det vara om man misstänker att någon är gravid, fråga eller inte? Själv har jag en granne som inte är riktigt lika försiktig med att fråga. Två gånger har hon frågat mig om jag är gravid. Första gången blev jag generad och tyckte det var trist att det såg ut så. Andra gången blev jag sur på riktigt.

"Nej, jag är fortfarande inte gravid. Jag är bara tjock och råkar se ut så här. Ok?"

Hon har inte frågat mig några fler gånger, tyvärr tror jag det snarare beror på att jag fräste sist hon frågade och inte på att jag helt plötsligt har fått en mycket läckrare kropp ;-)

Stolt som en tupp

noreply@blogger.com (lillsyster) — Fri, 14 Aug 2009 18:46:00 +0000

Var ute och fiskade sjögräs nu på kvällen i grodatlanten Mälaren, fick förresten en hel del, när en liten gäddusling hann hugga på draget innan jag hann in i sjögräsdjungeln. Jag gillar att fiska men de fiskar jag fått på kroken har a) antingen turen att sambon är i närheten och släpper loss dem eller b) oturen att jag är ensam då jag av ren rädsla brukar ta närmaste vedträ (ingår i min fiskeutrustning) och klubbar ihjäl dem innan jag vågar försöka lirka loss kroken.

Gädduslingen i dag hamnade som första fisk på c) inte lika tur som att sambon var i närheten men klarade sig med nöd och näppe från att bli klubbad. Kom nämligen på att jag kunde bogsera fisken upp på stranden, greppa den över ryggen med en medhavd plastpåse och lirka loss kroken med en tång.

Gäddan såg förvånansvärt pigg ut när den simmade iväg men den kommer förmodligen drömma mardrömmar om mig resten av sitt liv :-) Själv är jag bara stolt och känner mig nästan snäll som sparade gäddans liv!

Svamptider

noreply@blogger.com (lillsyster) — Tue, 21 Jul 2009 16:47:00 +0000

Gjorde två flugor på smällen idag. Dels smet jag hemifrån själv under ett par timmar och dels passade jag på att plocka lite kantraller. För svampproffs är antagligen min lilla skörd inte mycket värd men med tanke på att jag åker på att rensa svampen alldeles själv så är det alldeles tillräckligt för mig :-)

Vem där?

noreply@blogger.com (lillsyster) — Tue, 21 Jul 2009 10:06:00 +0000

Visste ni att man kan fuska i vem där? Barnen sitter på altanen med ett par kompisar, ett annat syskonpar, och spelar och jag trodde i min enfald att det var ett oskyldigt tidsfördriv. Efter att ha lyssnat på dem ett par minuter inser jag att så icke var fallet.

Det är på allvar och om man inser att man är på väg att förlora så ljuger man häcken av sig. När det ändå inte hjälper så följer en högljudd diskussion om vem det är som egentligen har ljugit mest och när det inte heller hjälper går man sur därifrån och vill aaaaldrig mer spela med sin dumma syster....

De får spel som Resident Evil och WoW att likna spel för dagisbarn.

Vår flotte har rymt

noreply@blogger.com (lillsyster) — Mon, 20 Jul 2009 20:48:00 +0000

Vid kvällsfikat nu på kvällen satt jag och tittade ut igenom köksfönstret och hajjade till när jag såg vår flotte. Inte brukar man väl kunna se flotten upp till oss? Efter ett öråd med familjen kom vi fram till att den antagligen bara vridit sig i kedjan och att det var därför man för en gångs skull kunde se flotten uppifrån oss.

30 minuter senare var flotten betydligt längre ut och bevisligen på rymmen rakt ut i Björkfjärden. Sambon hoppade raskt i kläderna och är nu på flotte- jakt :-)

Att få in flotten igen är nog inga problem, värre blir det att förankra den igen...

Båtköp

noreply@blogger.com (lillsyster) — Mon, 20 Jul 2009 05:49:00 +0000

Väl hemma igen gick vi äntligen och köpte en båt. Som vi har längtat efter att kunna åka ut till små öar för sol och bad, eller att åka iväg till Birka/Sandviken/Slandön här i Enhörna bara för att köpa glass!

Efter lite trix och fix fick vi i båten i Mälaren och tog en premiärtur!

Å andra sidan lyckades vi dag 2 hitta en grynna och körde sönder motorn....

Semester

noreply@blogger.com (lillsyster) — Mon, 20 Jul 2009 05:28:00 +0000

Sommar och semester. Borde vara underbart. Tyvärr har just den här sommaren blandat och gett av både roliga och mindre roliga upplevelser....

Vi åkte ner till Ängelholm, fick en underbar stuga, tur med vädret och tillgång till en underbar sandstrand och en vik med 24 grader varmt vatten....

Å andra sidan fick äldsta dottern en golfklubba i ögat....

Sol och värme och doften av svinskit

noreply@blogger.com (lillsyster) — Fri, 24 Apr 2009 17:35:00 +0000

Här i Enhörna finns det inga kor. Hästar finns det lite överallt till nöje för ridsugna barn och andra hästtokar. Dessutom finns det grisar här. Att det finns ett griseri är någonting som man blir ytterst medveten om så här på våren. Grisbonden måste ha sparat bajs i ett helt år för att nu på våren löpa fullständigt amok med gödselspridaren.

Jag förstår att det måste vara rena mumman för åkrarna att bli nedsprejade med skit men det är banne mig ingen mumma för näsan. Det luktar så det smakar i munnen. I kväll äter vi inte grillat här hemma.

Musen som kom undan

noreply@blogger.com (lillsyster) — Mon, 20 Apr 2009 16:48:00 +0000

Findus kom hem med en liten mus idag. När han på katters vis släppte iväg musen för att leka med den kom Sessan störtande och skulle hjälpa Findus fånga in den lille rymmaren. Det gick sådär. Med Sessans klumpiga tassar som skydd från Findus kunde musen smita in i en spricka i vår utemur.

Findus insåg tämligen omgående att musen var förlorad och gick småsur iväg en bit men Sessan ville inte ge upp i första taget och jag trodde ett tag att hon skulle försöka gräva sig in i muren. Till slut fick hon dock ge sig så nu har jag en skadad mus som ligger i muren och förmodligen snart kommer att dö och därmed sprida en doft av smultron omkring sig....

Två mindre stolta jägare....

Du stör mig

noreply@blogger.com (lillsyster) — Mon, 20 Apr 2009 06:20:00 +0000

I morse när jag skulle väcka yngsta dottern bad hon mig gå. Eftersom hon alltid brukar vara kramig på morgonen hajjade jag till och var tvungen att försäkra mig om att jag hört rätt.

- Vill du att jag ska gå?
- Ja, du stör mig.

Trots hennes första attityd dröjde det säkert 45 minuter innan jag förstod att hon inte mådde bra så jag förberdde mig som vanligt på att gå till jobbet och skjutsa henne och storasyster till skolan. Till slut trillade poletten ner, yngsta dottern är sjuk och måste vara hemma.

Självklart hade sambon redan hunnit iväg, så det blev inte direkt någon diskussion om vem som skulle vara hemma med henne :-/ Så nu sitter jag här, färdigklädd och färdigfixad för jobbet men hemma med en hängig dotter som knappt verkar palla att titta på TV.

Stelbent byråkrati!

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sun, 19 Apr 2009 14:43:00 +0000

Jag blir så jäkla less när jag läser om Tyra i Expressen! Tyras syster Leia dog för nio månader sedan och Tyras kompisar på förskolan har blivit en stor hjälp för henne att kunna vara glad igen. Nu till hösten kan hon inte få plats på samma skola som hennes kamrater eftersom hon bor i en annan kommundel och därför hör till en annan skola.

I vanliga fall förstår jag till fullo om man måste säga nej till vissa barn av utrymmesskäl men när barnet har intyg från en barnpsykolog om vikten av tryggheten i kompisgänget så måste man som rektor banne mig lyssna! Jag är helt övertygad om att i vanliga fall hittar ett barn snabbt nya kompisar och finner sig till rätta ganska fort men att ett barn som nyligen förlorat sin lillasyster på ett fruktansvärt sätt mindre än ett år senare även ska behöva förlora sina kompisar tycker jag är fruktansvärt!

Jädra byråkter som bara ser till regler och förordningar och inte till människan. OM rektorn på den här skolan skulle vilja så är jag övertygad om att hon skulle kunna hitta en väg till att Tyra skulle kunna få vara trygg med sina kompisar även nu i höst.

Ledigheten över...

noreply@blogger.com (lillsyster) — Sun, 19 Apr 2009 14:16:00 +0000

I morgon börjar allvaret igen efter att ha varit hemma i en vecka. Surt sa räven. Varje gång som jag har varit ledig längre än en helg så får jag ångest av att börja jobba igen. Egentligen tycker jag mitt jobb är helt ok men det går snabbt och är lätt att vänja sig vid att vara hemma.

Så här sista dagen av ledigheten har jag och sambon sysselsatt oss med att såga och klyva ved igen. Barnen har lekt med några barn här i området som de inte sett på nästan ett år. De första två minuterna är de lite blyga för varandra sedan sätter de igång med att leka och vill aldrig sluta.

Nästa helg har systeryster och jag pratat om att gå ut på Torekällberget i Södertälje och festa lite. Det är lite Jurassic park varning över det stället (så med andra ord passar vi bra där) och det ska bli kul att komma ut med henne och bli lite full och odräglig ;-)

Fem tecken på att man har blivit förälder

noreply@blogger.com (lillsyster) — Fri, 17 Apr 2009 18:19:00 +0000

Fredagskväll hemma. Nog för att jag tog det lungt och var hemma på fredagskvällar redan innan jag fick barn men jag tittade inte på program som Talang. Det är vad som är på TVn här just nu. Andra saker som har förändrats en smula vartefter barnen kom....

Jag har råkoll på Hanna Montana, vad hon, hennes familj och hennes kompisar heter, vad de gjort den senaste tiden och hennes låtar.
Jag och sambon har lärt oss att tala i koder om vissa saker, alternativt vänta tills sent på kvällen med vissa diskussioner.
Jag har större koll på vad för kläder som är poppis bland barnen än vad som är modernt för mig själv.
Lördagsgodis. Förut fanns det överhuvudtaget inte någon speciell dag då godiset smakade godare än någon annan. Numera äter vi enbart godis på lördagarna. (Och allt ifrågasättande av detta påstående kommer jag förneka!)
I bilen lyssnar jag numera på den här musiken: Smurfhits, Absolute kidz och Amy Diamond. Det värsta är när man kommer på sig själv med att gå och smågnola på Cara cara mia med smurfarna! Skiten sätter sig ju på huvudet direkt....

Petra Mede är tråkig

noreply@blogger.com (lillsyster) — Fri, 17 Apr 2009 13:43:00 +0000

När Petra Mede nyligen utsågs till en av Sveriges roligaste kvinnor måste jag erkänna att jag blev förvånad. Tydligen har svenska folket sett kvaliteter hos henne som jag helt har missat. När jag har sett henne på scen så har hon mest varit krystad och kommit med småtrista skämt. Av det jag har läst om henne från Big Comedy så är inte heller det något som fått mig att ändra ståndpunkt.

När jag vill skratta tycker jag Jeff Dunham är den för tillfället absolut roligaste komikern, tänk om den fanns fler svenska komikern av hans kaliber, vad kul det skulle vara då ;-)

Den osannolika strippan

noreply@blogger.com (lillsyster) — Thu, 16 Apr 2009 11:19:00 +0000

Senast inköpta och lästa bok är den självbiografiska boken Den osannolika strippan av Diablo Cody.

Med en ny kärlek, ny delstat och nytt jobb känner Diablo Cody att hon kan göra vad hon vill och går in på en strippbar och anmäler sig till en amatörafton. Under ett år arbetar hon sedan som strippa och "docka" (hon onanerar inför publik) innan hon till slut får nog.

Halvkul men rätt ointressant bok, mest intressant är egentligen vetskapen om att författaren efter sin avslutade strippkarriär skrev manuset till filmen Juno och därefter arbetat tillsammans med Steven Spielberg!

Företagssam nymfoman

noreply@blogger.com (lillsyster) — Thu, 16 Apr 2009 07:45:00 +0000

Kommer alla dråpliga historier från Ryssland nu för tiden? I aftonbladet nu på morgonen läste jag om rånaren som själv blev ett offer. Tvingad till att äta viagra och fastlåst vid ett element där han blev våldtagen.

Hur illa ställt är det i världen egentligen? Fast det positiva i historien är väl ändå att brottet drabbade en brottsling... hur positivt det nu är....

Kul test

noreply@blogger.com (lillsyster) — Wed, 15 Apr 2009 20:16:00 +0000

Hittade på Aftonbladet en länk till ett speedtest, hur snabbt man skriver på datan, herregud vad stressad man blir men kul var det!

Jag fick stöddiga 31 ord per minut :-)

31 words

Speed test

Jädrans leksaksautomater! Förbjud skiten!

noreply@blogger.com (lillsyster) — Wed, 15 Apr 2009 18:18:00 +0000

Idag hade jag lovat barnen att vi skulle åka till Barnens planet på Heron City. Efter att barnen lekt sig trötta åt vi pizza på Pizza Hut och drog iväg till Ica Maxi i Södertälje. Trots att jag har haft all tid i världen nu när jag har varit ledig sedan i torsdags så har jag inte varit och handlat mat en enda gång så nu var det dags.

När jag stod i kassan och travade upp alla varor så drog äldsta dottern iväg och stoppade en tia i en sån där leksaksautomat. Stolt kom hon och visade upp en guldfärgad slemmig hand som hon fått för sin tia och genast ville yngsta dottern låna en tia av mig för att få sig en likadan. Snål som jag är tycker jag sådana där leksaker är rena skräpet och vägrade låna ut en tia till yngsta dottern.

Lagom tills jag började packa i mina varor i kassar hade äldsta dottern tröttnat på sin leksak och erbjöd lillasyster att ta över slemhanden mot att hon fick en tia här hemma. Lillasyster nappade givetvis direkt. Innan vi kom till utgången hade hon lika givetvis ångrat sig och ville häva köpet.

En lättare diskussion var oundviklig.... Det hela slutade med att äldsta dottern slemmade handen mot asfalten medans hon, eh, diskuterade med sin lillasyster. Efter ett par steg insåg hon sitt misstag, den tidigare guldiga handen blev svart. Smutssvart. Nu ville ingen av barnen ha handen, oavsett pris, så i sin godhet gav dom den till mig.

Tack. Jättesnällt. Verkligen.

Frågar ni mig så får sådana där leksaks/studsbolls/tuggumi automater gärna försvinna från jordens yta för all framtid. Ett jäkla sätt att skinna småungar på pengar bara. Varför? För att dom kan eller för att barnen tidigt ska lära sig att man bara får skit för pengarna om man inte ser upp?

Modern skröna

noreply@blogger.com (lillsyster) — Wed, 15 Apr 2009 10:47:00 +0000

Kalla mig gärna skeptisk eller tråkig men historien om en man som andades in ett granfrö och där det senare började växa en gran i lungan köper jag bara inte. För mig låter det precis som en modern skröna, någon fantiserar ihop en teori, någon annan hör den och efter ett par led så är det "sanning". Antingen det eller så är det en klassisk tidningsanka. Att läkaren i det här fallet nämns med namn är kanske ett aber men jag köper det inte i alla fall.

Läs lite om Bengt af Klintberg, författare till bland annat En råtta i pizzan, folksägner i vår tid säger om skrönor.