Sambon har ju sin vana att alltid titta på Formel1. Det spelar ingen roll vad annat som händer i världen. De söndagar som det körs Formel1 är han okontaktbar mellan 13.30 och 16 och nåde den som inte kan vara tyst!
Därför har jag sett ett par lopp genom åren och till och med börjat gilla det lite grann. Jag håller däremot ingen koll på när nästa lopp går eller vem som ligger 2:a i sammandraget. Har jag sett ett lopp så brukar jag också sitta kvar för att titta på presskonferensen. Tyvärr ligger champangesprutet från prispallen där i mellan och med det dötrista förare som är alltför blasé för att uppskatta att stå på pallen.
Så kom då dagens lopp i Monza, jag hörde innan loppet att den för mig okände tysken Vettel hamnade i pole position men jag valde att lyssna på LasseMaja med barnen i stället för att se loppet. När det var dags för prispallen ropade dock sambon på oss och vi kom springandes alla tre. Vettel gick och vann loppet och han var lycklig som en barnrumpa på scenen. Så underbart avslappnad och GLAD. Det såg faktiskt kul ut!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar