Vi har haft en riktig skitvecka den här veckan och ingen kunde vara gladare än jag över att den äntligen är slut! För att fira det passade jag på att köpa sushi när jag var in till stan nu på eftermiddagen. Varsin 10- bitars till mig och barnen och 16 bitar till sambon som är som ett stort svart hål när det gäller sushi.
Nu är det helg!
fredag 3 oktober 2008
måndag 29 september 2008
TV- kväll
Tänkte bänka mig framför Idol i kväll men så såg jag att Färjan på kanal 5 har premiär. Med så många oroliga resenärer som skickat brev till kanal 5 kanske det kan vara kul att se det *he he*
Nej, skämt å sido så känns det fruktansvärt sorgligt att folk fortfarande åker på de där jädra resorna och lämnar moralen hemma.
Läs också "Visa inte vår otrohet i tv"
Nej, skämt å sido så känns det fruktansvärt sorgligt att folk fortfarande åker på de där jädra resorna och lämnar moralen hemma.
Läs också "Visa inte vår otrohet i tv"
Etiketter:
finlandskryssning,
färjan,
idol,
otrohet
Jädra bananflugor!
Det började dyka upp bananflugor här i helgen och jag kunde inte fatta varför. Sedan upptäckte jag att yngsta dottern har slängt äppelskrutt i sin papperskorg på rummet... Då var det kanske inte så konstigt att flugorna kom, hennes papperskorg som hon bara ska slänga misslyckade teckningar och liknande i har inte blivit tömd på ett par veckor.
Jäkla skit, har man väl fått in flugorna brukar det vara lögn i helvete att få bort dom snabbt.
Jäkla skit, har man väl fått in flugorna brukar det vara lögn i helvete att få bort dom snabbt.
söndag 28 september 2008
Jag vet hur det känns!
Alex Schulman kan inte sjunga. Tydligen sjunger han ändå i duschen men alltså inte bra. Jag älskar att höra om sådant, det gör att jag inte känner mig ensammast i världen! Kanske är det också därför jag gillar Idol- uttagningen, det finns människor som jag, som helt enkelt är tondöva och som det låter gräsligt ur munnen på.
Fast jag visste inte riktigt _hur_ illa jag sjöng förrens jag fick barn. Innan dess trodde jag nog bara att jag lät så där lite halvilla eller till och med halvbra. *rys*
Barn har däremot ett sätt att ta vanföreställningar ifrån en. För mig började det med att barnen bad mig vara tyst när jag stilla och lugnt sjöng godnatt visor för dem när de var riktigt små. Nu för tiden försöker de ibland få mig att lära mig en melodi och skrattar rått när jag efter upprepade försök fortfarande inte hör något jäkla tonbyte eller vad de nu pratar om.
Ok, ok! Jag fattar! Det låter fruktansvärt. Men som sagt, Alex Schulman kan inte heller, så jag är inte ensam längre :-))
Fast jag visste inte riktigt _hur_ illa jag sjöng förrens jag fick barn. Innan dess trodde jag nog bara att jag lät så där lite halvilla eller till och med halvbra. *rys*
Barn har däremot ett sätt att ta vanföreställningar ifrån en. För mig började det med att barnen bad mig vara tyst när jag stilla och lugnt sjöng godnatt visor för dem när de var riktigt små. Nu för tiden försöker de ibland få mig att lära mig en melodi och skrattar rått när jag efter upprepade försök fortfarande inte hör något jäkla tonbyte eller vad de nu pratar om.
Ok, ok! Jag fattar! Det låter fruktansvärt. Men som sagt, Alex Schulman kan inte heller, så jag är inte ensam längre :-))
Tjejkalas i går
Vi bokade Mötesplatsen i Enhörnas lokal i går för att kunna ha kalas för äldsta dottern med sina kompisar. Mellan 16 och 19 var det hon som var drottning fis och hon hade planerat allt, vad dom skulle äta, vad dom skulle lyssna på, vad dom skulle leka osv.
Nästa gång någon av barnen ska ha kalas så vet jag en sak, jag ska ha med mig b r a musik.
Vi åkte till lokalen ca två timmar innan för att plocka iordning och förbereda och stannade kvar 1½ för att städa undan och plocka ihop. Det betyder för min del, 3½ timme med Ronnie James Dio som musik - sambons val under förberedning och ihopplockning - och sedan 3 timmar Smurfhits, partymusiken.
Måste jag välja mellan dessa två musikstilar så väljer jag hellre smurfhits än Ronnie James Dio men till och med det ledsnar man på efter att ha lyssnat på det i 3 timmar.
Nästa gång någon av barnen ska ha kalas så vet jag en sak, jag ska ha med mig b r a musik.
Vi åkte till lokalen ca två timmar innan för att plocka iordning och förbereda och stannade kvar 1½ för att städa undan och plocka ihop. Det betyder för min del, 3½ timme med Ronnie James Dio som musik - sambons val under förberedning och ihopplockning - och sedan 3 timmar Smurfhits, partymusiken.
Måste jag välja mellan dessa två musikstilar så väljer jag hellre smurfhits än Ronnie James Dio men till och med det ledsnar man på efter att ha lyssnat på det i 3 timmar.
Etiketter:
enhörna,
kalas,
mötesplatsen,
Ronnie James Dio,
smurfarna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)